Twice.
Gissa vad, jag fick tid den 27:e augusti om 2 veckor! Hur kommer det sig att jag alltid fick tid samma dag eller dagen efter som ung? Blir man bortprioriterad när man blir äldre? Är jag inte lika viktig som när jag var ung?
Åh suck!
...
Reflection clear your mind.
Jag vill vara den starka personen som ser det goda i allt, som inte ser ett hinder som ett stopp, som vet var målet är innan man sett det.
Nu ska jag inte sitta här och påstå att allt är skit och att jag trillat ner i en grop jag inte kommer upp ur för samtidigt har jag haft väldigt bra stunder som har gjort mig så gott. Fått oerhört mycket stöd men när ensamheten knackar på dörren så finns det ingen i världen som kan rädda mig förutom jag.
Avstånd är det bästa, men du som var min bästa vän vill jag inte förlora. Du vet allt, förstår bäst, har varit med om det mesta och nu vet jag inte hur och med vem jag ska dela för det blir inte samma sak.
Keep your head high and take a deep breath inside.
Jag vet att jag klarar det!
Så viktigt!
Hallå, var är du?
Kärring!
Köar för det första i hela 27 minuter.. längre än för biljetterna till U2, hur långsamma kan de fem personerna vara framför mig! Efter att ha kommit fram svarar en bitchig tant och frågar vad problemet är. Jag förklarar mitt första fall och hon svarar bara med: ja men så kan du inte göra och inte så blablabla (läs varför besvärar du mig med ditt problem!). Eftersom det finns en misstanke om vad det är så är en tid hos doktorn inte ett alternativ, du ska göra så och så och så och kanske så.. (Jag vill inte höra ett KANSKE när det gäller min hälsa!)
Jag börjar förklara mitt andra fall och efter detta svarar hon kort: Jaså, och du vill ha en tid för detta alltså? Jag svarar kort att ja, det är ju ganska besvärligt/tråkigt att inte känna dofter. Efter många om och men så får jag en tid, den 3:e APRIL! Det var allså min vårdecentral jag ringde och jag bad inte om någon jäkla operation eller ngt, bara att min husdoktor skulle undersöka mig. Ska jag behöva argumentera för att få träffa en läkare?
Jag ber i tanken om ursäkt till de fem personerna framför mig, för de har förmodligen också åkt på detta förhör och försökt komma förbi tanten i växeln som gallrar.
Glädjerus!
Vi slänger oss på telefonerna men möts enbart av telefonsvarare som säger att de minsann inte öppnar förrän 09.00. Marie ringde fröken ur för att kolla vad klockan är exakt, haha.
Två minuter i nio ringer vi som galningar men möts enbart att upptagettoner. Fan nu är det kört tänker vi (vi ringer till två olika ställen som säljer biljetter samtidigt som vi köar in på ticnets hemsida.) Efter 10 minuter lyckas jag komma in i kösystemet men till min besvikelse hör jag att det är ca 45 minuters väntetid. Great tänker jag, då kommer jag komma fram när biljetterna är slut. I telefonen spelas självklart Jill Johnsson som gör en om möjligt ännu mer irriterad.
Efter ca 18 minuters plågande av brusande musik ur högtalaren på telefonen så säger någon plötsligt "hej det är jenny." Jag slänger telefonen till örat och bokar biljetterna, GOAL! 6 biljetter á la 725 kr stycket är bokade och vi far alltså den 31:e juli. Live-DVD:n spelas för fullt och vi är omättligt lyckliga. Jag har iaf aldrig varit så här glad över att få biljetter till en konsert! FATTAR NI!? U2 KOMMER HIT ! STUCK IN A MOMENT!
I was so wrong!
Vad hände i Köpenhamn i fredags?
Hur? och vem?
Tänk vad tråkigt det vore om man fick t.e.x storlek s eller m och det inte passade..eller tvärtom och blev tilldelad xxxl. Tur man inte blev det! VEM HAR VALT OCH HUR VALDE MAN!
Tröst.
Mista en kär vän.
Inspirerande..motiverande..njaa.
Tentamen på tisdag, kändes som det var en sisådär två dagar sedan sist. I själva verkat är det hela 7 dagar sen (vääldigt mycket). I varje fall är det bara att kasta sig in i tentapluggandet igen om man vill få något gjort och inte stå utanför tentasalen med världens frågetecken hängandes över.
Det är bara det att tentan är uppdelad i två delar varav den ena är intressant och den andra är big time tråkigt! Den går djupgående in på hur man formsprutar termoplaster, jag menar DJUPGÅENDE! Hur kan man få ihop ett häfte på 19 sidor när jag skulle kunna skriva det på ett halvt A4 haha. De där Kreoltyperna tror att de är viktiga, men jag vet bättre! Tyvärr blir det ju de som vinner striden eftersom jag ändå måste läsa på allt. Nu ska jag klistra fast markerpennan i handen igen och återge till mitt läsande.. ZZzz.
Förresten så fungerar min nya dator nu och den är så söt så söt :).
I believe in God, only I spell it Nature.
Är lite smått uttråkad, funderar på vad vi ska göra ikväll, känns som att det drar åt olika håll. En del vill ut, andra vill se på film och vissa vill göra något annat. Vilket jobbigt helgproblem jag har. Kan inte ens bestämma vad jag själv känner för. Jag får nog dra lott!
Dennis koooooom hem jag saknar dig...!
(Förlåt för det tråkiga inlägget, men jag försöker komma in i skrivstämning igen så jag ordbajsar i princip bara nu ;p)
Empty
Efter julmat, kommer mer mat.
Igår fick jag äntligen den julmat som jag sedan många dagar tillbaka längtat efter. Inte för att jag är en sådan som äter allting, knappt ens hälften, men på något sätt så lyckades jag bli lockad i år. Men till min stora besvikelse så svek min mage mig efter andra omgången mat, och då hade jag inte ens lyckas fylla halva tallriken första gången. Så det blev till att slänga in tallriken i diskmaskinen, låta magen lugna sig och sedan roffa åt sig utav chokladen som stod så vackert framdukat framför soffan. Gottgott! Kalle Anka kändes roligare än vanligt, på något sätt lyckades jag slo mig till ro och utan att tänka: "Åhh gud vad tråkigt" om varje avsnitt. Tro nu inte att jag brukar hoppa över Kalle Anka bara för det, det är faktiskt så att jag följer det slaviskt varje år! Jag missade "Kan du vissla Johanna" i år igen, SUCK! Jag som verkligen gillar det. Jag fick fina klappar och de andra verkade vara nöjda med sina också. Pappa var däremot lite ledsen över att han inte fick igång sin dator, hur kan man glömma sin nätverksnyckel gång på gång? Men det ska fixas imorgon. Nu är jag lite uttråkad så Marie ska hämta mig så ska jag följa me henne till Lund som sällskap. Imorgon ska vi handla inför
Åre och på lördag åker vi norrut, ÄNTLIGEN!
God-fortsättningskramar från mig
Titanic
Julklappar.
Jag har i varje fall lämnat min önskelista till mamma idag (ja, jag skriver fortfarande önskelista för att de tjatar på mig tills jag gör det!) och den blev alldeles för lång? När jag såg mina systrars så kunde man slå ihop dessa och lägga ihop en massa till för att få ihop till min. Och antalet systrar jag har är tre. Det är ju viktigt att ge de valmöjligheter, inte sant ;)?
Till en annan sak. Tidigare år tror jag bestämt att jag klagade på julstämningen som verkade vara som bortblåst. Men i år har den smugit sig tillbaka med full kraft och vi har julpyntat rejält här hemma i lägenheten. Vilket håll man än kollar på så ser man minst en tomte, trevligt va? Det tycker i varje fall jag!
Jag beklagar mitt dåliga bloggande, men skyller på min förstörda dator, så det så!
Godnatt
Nej, så är inte fallet.
Men det finns ju undantag, och ett sådant är verkligen imorgon! Det enda som står på schemat I MALMÖ är en handledning på 15 min. 40 minuters pendlande fram och tillbaka för 15 ynka minuter. Nu blev det helt plötsligt jobbigt!
Pendlaren.
Pendlare finns i alla åldrar. Kvinnor, män, studenter och skolungdomar. De kan tyckas vara väldigt olika, men har trots allt en hel del saker gemensamt:
-De kommer gående nedför trapprna med en metro i högsta hugg.
-De ska alltid komma först på tåget (här råder djungels lagar, de knuffas om detta får de att komma på fortare!).
-Deras suckar hörs högt ut över alla andras när tåget är försenat.
-De snor åt sig de bästa platserna.
-De sätter gärna sin väska på platsen bredvid så att de slipper ha det trångt vid benen (och såklart lockas de utav möjligheten att blockera en plats för någon annan).
-När de väl satt sig på bästa stället med så mycket space som möjligt, sliter de upp sin metro, läser den hastigt, lutar sig tillbaka och somnar (helst med öppen mun så att andedräkten kan ta kol på en eller annan som olyckligtvis hamnat i närheten).
-När det är dags att gå av upprepas samma "knuffprocedur", som om enbart de som kommer ut först, överlever.
-Och sist men inte minst, de är bittra! Inte kan man förvänta sig ett leende eller ett lyft på väskan bredvid som talar om att, "sätt du dig här". Nej, tvärtom frågar du om det är ledigt bredvid så pustar de till och mumlar ett "mm.. visst". Mycket välkomnande..
Och visst kan man gå och irritera sig på detta, tills man upptäcker att man själv är en utav dem, en bitter pendlare.
Styrka är att kunna dela en chokladkaka i fyra delar, och endast äta upp en utav de.
Varför är det just då som man blir sugen på något som man lovat sig att man absolut inte ska äta? Jag skulle kunna göra väldigt mycket för att få äta choklad nu!
I och med detta så skulle jag försöka kolla upp choklad lite, för inte kan det vara enbart onyttigt (hoppas,hoppas!). Så jag landade på chokladsajten.com och lyckades finna att choklad faktiskt innehåller 3,5% vitaminer och mineraler. Efter det bryr jag mig knappast om att kontrollera ifall det är en pålitlig källa och ännu mindre bryr jag mig om att se efter vad alla andra procenten innehåller...
En liten grej..
"Chokladen talar om din ålder"
1. Hur många gånger i veckan är du sugen på choklad? (måste vara en siffra mellan 0 och 10)
2. Gånga siffran med 2.
3. Lägg till 5.
4. Gångra med 50.
5. Om du redan har fyllt år 2008 lägg till 1757 om du inte har fyllt år 2008 lägg till 1756.
6. Minus ditt födelseår (fyra siffror).
Resultatet blir antingen tre- eller fyrsiffrigt. Första siffran/siffrorna är hur många ggr i veckan du blir sugen på choklad, dom sista två är din ålder!
Alltså är jag 19 år (njaaaee..) och blir sugen på choklad fem gången i veckan. (Det sista kan nog tyvärr vara sant..)
Choklad, choklad, choklad!