Ett kärt välkomnande!
Nu blir ni allt bra förvånade med tanke på att jag tittar in här va? Jag har inte skrivit på exakt en månad idag och det innebär alltså att jag och Dennis har varit tillsammans i tretton månader istället för tolv, härligt! Det är nog det längsta uppehållet jag haft sedan jag började blogga och det känns allt lite konstigt. Har (nog) kommit fram till att jag trots allt inte vill sluta skriva. Ha däremot inte för höga förhoppningar, om nu någon har det, för jag kan lika gärna ändra mig igen!
Igår var det som ni alla vet (nästan alla?) alla hjärtans dag. Visserligen har jag sett ner på "högtiden" förut men bestämmer mig nu för att tycka att det trots allt är ett mysigt påhitt. Man får ju lov att ångra sig.
Jag och Dennis åt alltså lite tacos, som jag måste säga var väldigt efterlängtat och marrängsviss igår, dagen till ära. Jag stod för marrängsvissen och ska till och med ta mig tid till att lägga upp en bild på den efter texten om allt vill sig rätt.
Har laddad ner en del låtar med U2 under dagarna och kan inte mer än att säga att de flesta är väldigt bra och mysiga. Lyssnar just nu på Stuck in a moment, väldigt fin!
Jag har faktiskt en nyhet också! I tisdags fick jag efter runt tre månaders arbetslöshet reda på att mina två intervjuer gått bra och att jag fått båda jobben. Så jag gick från att vara arbetslös till att få två jobb inom loppet av fem minuter. Det var faktiskt så att när jag lagt på telefonen och fått reda på det första så ringde det efter två minuter igen! Var ju däremot tvungen att tacka nej till det ena. Så nu på onsdag ska jag på introduktion. McDonalds, here I come!
Grattis till jobbet!
En månads blogguppehåll. Det skulle vara som en månad utan luft för mig. Outhärdligt och dödligt!